Kaotiskt?

Så här ser min stickande liv ut just nu! Har hamnat i något slags kaotiskt tillstånd då jag inte kan avsluta en stickning, men däremot påbörja. Skulle kunna påbörja hur många som helst. Känns det igen? Sticklusten är alldeles för stor i jämförelse med dygnets timmar, tiden räcker inte till! Jag vill göra allt färdigt just nu, eller helst igår.

Där ligger min randiga Tempestkofta och det är inte mycket kvar på den, men jag kommer inte till skott. Om jag hade följt randningen efter mönstret, så hade koftan blivit alldeles för lång och nu när jag kommit till ärmarna måste jag räkna om ärmkullen och det har jag inte lust med just nu...

Kom på att det snart är oktober och jag har anmält mig till "10 shawls in 2010" på Ravelry. Har man bara stickat sex stycken så är det fyra kvar, varav en måste vara stickad av mer än 500 meter garn. Så där ligger två påbörjade sjalar, en Swallowtail i M&K Fame trend och en Metsakukkia sjal i raggsocksgarn. Den sista ska snart bli klar, hade jag tänkt eftersom jag tror att jag ska ge bort den i present och det är tjocka stickor och tjockt garn. Raggsocksgarnet är från Svarta fåret (samma som vantarna i förra inlägget) och jag gillar verkligen det garnet. Man kan sticka allt från minsta lilla grej till stora koftor. Det är mjukt och varmt.

Stora dotterns pippi-tröja ligger också där naturligtvis, den som det gått troll i. Vad som sker just nu är att jag ska repa upp ärmarna eftersom de är alldeles för vida. Gör om och gör rätt... Men som dottern säger, det blir en vinter år 2013 också och det är ju sant!

Tråkigt nog så ligger fortfarande den lila koftan från Strikk i Göteborg kvar. Jag skrev om den redan i juni. Den borde faktiskt ha varit färdig nu! Tanken var att jag skulle använda den som en höstjacka och det hade passat bra just nu. I morse var det riktigt ruggigt ute. Tjockt garn och tjocka stickor. Men jag vet vad som hände med den! Mönstret stämde inte och jag fortsatte att sticka utan att tänka efter. Nu så här i efterhand har jag kommit på hur jag skulle ha gjort för att det skulle bli rätt, men det är det där med att repa upp... Får kanske bli en vårjacka istället?

Två olika gråa muddar finns där också. Ett par är påbörjade därför att en arbetskamrat ville se och veta hur man stickade med pärlor. Också en bra anledning att påbörja en ny stickning. Muddarna i Tove är egentligen fingerlösa vantar och är bortlovade till min svägerska. Hon har det så hiskeligt kallt på sitt jobb på vintern, så de måste bli färdiga innan det blir riktigt kallt.

Ha´ det gott!